”Ceta-avtalet är inte ett bland alla andra.” Slutreplik 7 december, Svenska Dagbladet.


7 december, 2016

Fjellner skriver att inget i avtalet hindrar oss från att lagstifta. Det stämmer, men är också en halmgubbe. Ingenstans i varken vår artikel eller rapport står det så. Tvärtom står det uttryckligen i vår artikel att ”Ingenting i avtalet kan formellt frånta Sverige rätten att lagstifta…”. Att Fjellner bevisligen inte läst vår rapport är en sak, men kanske är det inte för mycket begärt att han åtminstone kunde bemödat sig att läsa artikeln han replikerar på.
Slutsatsen i vår rapport är att lagstiftning som syftar till att stärka skyddet för miljö, arbetare och klimat, på grund av det materiella investeringsskyddets vaga formuleringar, riskerar att leda till stämningar eller hot om stämningar från kanadensiska investerare, något som i sin tur får en avskräckande effekt på ny lagstiftning.
Genom att likställa Ceta med de avtal som Sverige redan har i dag försöker Fjellner få det att framstå som att Ceta är ett avtal bland ett 60-tal andra. Vår rapport går in i detalj på varför detta är ett vilseledande argument då mängden investeringsflöden som täcks av Ceta vida överstiger Sveriges samtliga bilaterala avtal tillsammans och därmed expanderar och cementerar ett system som alltmer frekvent använts för att avskräcka ny lagstiftning till skydd för människor och miljö. Det är självklart att det måste finnas ett rättsligt skydd mot expropriation, men detta erbjuds redan via svensk lag. Problemet i Ceta är att investerares rättigheter flyttas till ett internationellt avtal utan att de skyldigheter som finns i svensk lag följer med, samtidigt som avtalets formuleringar överlämnar ett oskäligt stort tolkningsutrymme till den skiljedomstribunal som skall besluta i eventuella mål.
I sin artikel påpekar Fjellner att EU:s export till just Sydkorea ökat sedan parterna ingick ett handelsavtal. Det stämmer, men det är ingen nettoeffekt för EU:s totala export, utan handlar om omdirigering av export och import till en genom avtalet mer lönsam marknad. Det är direkt osakligt att försöka få detta att framstå som en signifikant ekonomisk vinning för EU. Mer relevant i fallet Sydkorea är att landet sedan avtalet med EU ingicks kontinuerligt angripit fackliga rättigheter, något vår rapport diskuterar mer utförligt. Detta trots att avtalet innehåller samma typ av skrivningar om fackliga rättigheter som Ceta. Precis som Ceta är dock denna del av avtalet helt undantagen från effektiva sanktionsmekanismer.
Om Fjellner läst vår rapport hade han även noterat att en tredjedel av rapporten ägnas åt att i detalj gå igenom de undantag som Sverige och EU har gjort kring offentliga tjänster, undantag som i ett flertal fall är undermåliga. Dessutom gäller investeringsskyddets vaga formuleringar om indirekt expropriation och rättvis och skälig behandling på detta område, vilket kan försvåra införandet av exempelvis ett vinstförbud i välfärden då Sverige riskerar att stämmas.
Syftet med vår rapport var att ge en grund för en saklig och nyanserad debatt om Ceta-avtalet byggd på fakta. Såväl tonen som sakfelen i Christofer Fjellners replik visar med all tydlighet varför vår rapport behövs.
Daniel Suhonen, chef vid fackliga idéinstitutet Katalys
Rikard Allvin, utredare och rapportförfattare
Robin Zachary, chef Skiftet
Länk till debattartikel: http://www.svd.se/ceta-avtalet-ar-inte-ett-bland-alla-andra/om/naringsliv:debatt


Katalys på sociala medier

        

Missa inte exklusiva erbjudanden och inbjudningar till spännande evenemang – börja prenumerera på Katalys nyhetsbrev!

Genom att anmäla dig till nyhetsbrevet godkänner du vår personuppgiftspolicy