Efter flera år av ökande skolsegregation och krisrapporter från den fristående skolsektorn har nu till och med Moderaterna insett att något måste göras. I en intervju i Dagens Eko utlovar Anna Kinberg Batra nolltolerans mot dåliga skolor. Alla skolor som inte håller måttet ska bort. För att nå det målet vill Moderaterna stoppa vinstuttag i dåliga fristående skolor och ytterst ska en skola kunna tvångsförvaltas av staten eller läggas ner.
Problemet för Moderaterna är att det är deras gamla skolpolitik från 1990-talet som skapat dagens problem. Det är besluten om det fria valet av skola, systemet med fristående skolor, systemet med skolpeng och besluten om skolaktiebolagen som skapat de ”dåliga” skolor som Moderaterna nu vill lägga ner.
Genom dessa beslut av den dåvarande moderatledda borgerliga regeringen, med Bildt som statsminister och Beatrice Ask som skolminister, bytte Sverige skolpolitik 180 grader. Fram till 1990-talet var skolpolitiken inriktad på att alla skolor skulle vara bra skolor. Staten och kommunerna gjorde medvetet socialt blandade upptagningsområden och man styrde resurserna efter behov. Ingen skola tilläts falla igenom.
Från och med 1990-talet är politiken inriktad på konkurrens om eleverna. Skolorna ska konkurrera med varandra och de bästa skolorna ska konkurrera ut de sämre. Konkurrensen skulle driva fram bättre kvalitet, bättre resultat, nya pedagogiska metoder och dessutom sänkta kostnader, trodde man. För att sätta ordentlig fart på marknadskrafterna infördes en lång rad stimulansåtgärder. De fristående skolorna undantogs från nästan hela skollagen. De fick dessutom generösa ekonomiska bidrag. Skolpengssystemet konstruerades så att det gynnar skolor som vinner elever och missgynnar skolor som förlorar. De fristående skolorna fick också i stort sett helt fria händer att besluta om intaget av elever.
För att sätta ytterligare fart på marknadskrafterna öppnade moderaterna skolan för aktiebolag. Vem kan väl konkurrensens villkor bättre än aktiebolag? På så sätt slog Moderaterna två flugor i en smäll. De skapade maximala drivkrafter för konkurrensen om eleverna samtidigt som de öppnade en ny jättestor marknad för de moderata kompisarna i näringslivet. Tanken var att skolorna skulle konkurrera med sin verksamhet. De skolor som hade bra kvalitet på undervisningen skulle dra till sig fler elever från de som hade dålig kvalitet. Så fungerar ju många andra varu-och tjänstemarknader och då borde väl skolan fungera på samma sätt.
Men en skolas resultat avgörs till mycket stor del av dess urval av elever. Om en skola drar till sig många skolintresserade elever med välutbildade föräldrar får den automatiskt goda resultat. En elev med välutbildade föräldrar får toppbetyg medan elever vars föräldrar har kortare utbildningar hamnar långt under genomsnittet. Det skiljer 81,9 meritpoäng i genomsnitt mellan en elev som har föräldrar med eftergymnasial utbildning och en som har förgymnasial. Skillnaden mellan gymnasial utbildning och eftergymnasial är 36,6 meritpoäng.
Sorterar man eleverna efter skolintresse och föräldrarnas utbildningsnivå, så som sker i dag, får man per automatik stora skillnader mellan skolor. Eller med moderaternas ord, man får dåliga och bra skolor. Det är själva syftet med Moderaternas skolpolitik, det ska bli skillnader.
Skolorna konkurrerar inte om eleverna med sin verksamhet utan de konkurrerar med sitt urval av elever. Vinnarna på dagens skolmarknad är de skolor som drar till sig rätt sorts elever. De positivt segregerade skolorna får hög status, goda resultat, gott om resurser, fler utbildade lärare och få elever med problem. Är det en aktiebolagsskola kan ägarna då hålla ner lärartätheten och få rejält med pengar över till vinst. Affärsidén är segregation, positiv på vinnarskolorna och negativ på förlorarskolorna.
Nu när den moderata skolpolitiken från 1990-talet har fått fullt genomslag och det har blivit stora skillnader mellan skolorna, vill Moderaterna plötsligt inte längre att marknadskrafterna ska verka. Nu vill de ha nolltolerans mot dåliga skolor. Men ni har ju fått som ni har velat, er skolpolitik fungerar ju så som ni avsåg när ni tog besluten. Vad klagar de på, kan man fråga sig. Moderaterna har dessutom fått allt det andra som följt med konkurrensutsättningen. Konkurser, oseriösa skolhuvudmän, skattetrixande skolkoncerner, betygsinflation, oseriös marknadsföring, lärare som inte vågar säga hur det fungerar med mera med mera.
Om Moderaterna menar allvar måste de göra upp med sin 1990-talspolitik. De måste göra en ordentlig genomlysning av konkurrensens effekter för skolan och ta ansvaret för de effekter som uppstått. Gör som Miljöpartiet och be om ursäkt och säg ”Vi hade fel”. Tills Moderaterna gör det kommer de med rätta enbart att uppfattas som hycklare.
Daniel Suhonen, chef vid fackliga idéinstitutet Katalys
Sten Svensson, utredare Katalys och medlem av Nätverket för en likvärdig skola
Länk till debattartikeln: http://www.dagenssamhalle.se/debatt/dags-foer-m-att-erkaenna-att-skolpolitiken-slog-fel-25690
