”Ekström, ge tillbaka arbetsglädjen i skolan.” Debattartikel 15 september, Svenska Dagbladet.


15 september, 2016

Välkommen Anna Ekström som ny minister med ansvar för gymnasieskolan och kunskapslyftet. Med dina erfarenheter från statsförvaltning, statliga myndigheter och fackligt arbete i kombination med stora kunskaper om skolan är du synnerligen lämplig för uppdraget.
Vi vet att du är väl insatt i de stora problem som skolan står inför men trots det vill vi peka på några saker som är särskilt angelägna att du tar dig an.
När den nya regeringen tillträdde 2014 fick den ärva en skola i allvarlig kris. Den stora mängd skolreformer som alliansregeringen hade genomfört har förvärrat de problem som redan fanns. Genom detaljstyrning, kontroll, inspektioner, nationella prov, nya betyg med mera, har skolledarnas och lärarnas administrativa arbetsbörda ökat lavinartat. Det har fått till följd att den tid och den kraft som skulle ha kunnat läggas på elevernas undervisning har minskat.
Den förra regeringens politik skickade ett tydligt budskap till alla skolledare och lärare att Alliansen inte litade på att professionen klarade jobbet om den inte blev styrd och kontrollerad in i minsta detalj. Resultatet ser vi idag med en missmodig och överansträngd lärarkår och en stor och växande lärarbrist.
Det är en av mest angelägna frågorna som du och de andra statsråden som ansvarar för skolan tillsammans måste åtgärda. Ni måste ge tillbaka arbetsglädjen i skolan.
Vid ditt tillträde sa du att en av dina viktigaste uppgifter var att se till att fler ungdomar får en fullständig gymnasieutbildning. Det gäller i särskilt hög grad för de nyanlända ungdomarna. Vi håller helt med dig. En genomgången gymnasieskola är en förutsättning för ett inträde på arbetsmarknaden. De ungdomar som inte klarar gymnasieskolan riskerar att hamna helt vid sidan om samhället med stora problem som följd för de enskilda och stora kostnader för samhället
Ska fler klara gymnasieskolan krävs det insatser både i grundskolan och gymnasieskolan. Dagens krav på godkända betyg i grundskolan slår ut dubbelt så många unga från fortsatta gymnasiestudier som det gamla betygssystemet gjorde. De nyanlända ligger särskilt illa till när de på några få år ska klara att både lära sig ett nytt språk och samtidigt alla de olika ämnena. I dag ges inte de unga rimliga förutsättningar att klara sina studier så som kravnivåer och betygssystem är utformade. Grundskolan och gymnasieskolan måste ses som en helhet och den stenhårda utslagningsgränsen mellan de båda skolformerna måste bort.
Alliansregeringen avskaffade också den sammanhållna gymnasieskolan som strävade efter att minska skillnaderna mellan de studieförberedande och yrkesförberedande programmen. Nu är det återigen höga murar mellan programmen. Den allmänna högskolebehörigheten för yrkesprogrammen är borttagen och det är inte längre några gemensamma kurser. Resultatet har blivit att de unga flyr yrkesprogrammen. Läsåret 2007/08 gick cirka 35 procent av gymnasieskolans elever i ett yrkesförberedande program och läsåret 2015/16 hade andelen sjunkit till cirka 24 procent. Denna katastrofala borgerliga skolpolitik verkar med full kraft samtidigt som arbetsmarknaden ropar efter människor med yrkesutbildning. Denna utveckling måste du snabbt vända.
Häromveckan presenterade Katalys en rapport ”Med låg kvalitet som affärsidé”. Den handlar om de företag som tjänar stora pengar på lärlingsutbildningarna genom att ha låg kvalitet. Skolinspektionen har skarpt kritiserat dessa företag under en lång följd av år men ingenting händer. På dessa företag går alltid pengarna/vinsten till ägarna före elevernas behov av en bra undervisning. Nu måste du se till att någonting händer, oseriösa skolföretag måste stoppas.
Det sitter en utredning och arbetar med frågan om vinster i välfärdsföretagen. Enligt uppgifter i media diskuteras en gräns för hur stor vinst ett välfärdsföretag får ta ut. Men begränsar man frågan till att handla om en procentsats i vinst kommer regeringen att gå vilse. Man måste se vilken effekt som dessa företag har på verksamheten. För skolan gäller att aktiebolagen driver fram en skolsegregation. Är den segregationen okey om skolaktiebolaget har 8 procent i vinst men oacceptabel om företaget har 10 procent?
Än en gång önskar vi dig välkommen. Med din tydlighet kring vikten av en likvärdig skola är du mycket välkommen!
Sten Svensson, utredare Katalys och medlem av Nätverket för en likvärdig skola
Daniel Suhonen, chef vid fackliga idéinstitutet Katalys
Länk till debattartikeln: http://www.svd.se/ekstrom-ge-tillbaka-arbetsgladjen-i-skolan/om/svenska-skolan


Katalys på sociala medier

        

Missa inte exklusiva erbjudanden och inbjudningar till spännande evenemang – börja prenumerera på Katalys nyhetsbrev!

Genom att anmäla dig till nyhetsbrevet godkänner du vår personuppgiftspolicy