Ladda ned
Essä. Under ett ganska långt politiskt liv har jag lärt mig att ingenting är så lätt som att vänja sig vid privilegier. Har man haft dem ett halvår är de självklara och att mista dem känns djupt orättvist. Ojämlikheten urholkar själen och korrumperar hela samhället. De privilegier som vi kan tycka är små, var för sig, ingår i ett system som hela tiden bidrar till att upprätthålla en ojämlik samhällsordning. Detta vill vi som startat stiftelsen Jämlikhetsfonden ändra på, även om det just nu ser mörkt ut med ökande klyftor i världen.
Det var länge sedan jämlikheten stod högst upp på den politiska dagordningen. Visserligen säger de flesta politiker från höger till vänster att de är för jämlikhet. I de flesta partiers program finns jämlikheten inskriven som ett eftersträvansvärt mål. Även i näringslivet hörs röster som är bekymrade över ökade klyftor i samhället. Ändå behöver man bara skrapa på ytan för att denna jämlikhetsretorik ska bli verkligt pinsam. Få av dessa företagsledare eller företrädare för de politiska partierna som talar varmt om jämlikhet har nämligen tänkt sig att den ska tillämpas också på dem. Så grym kan väl verkligheten ändå inte vara så att vi ska behöva leva på samma ekonomiska villkor som våra väljare eller anställda?
