”Gamla råd som prövats och som inte fungerar.” Debattartikel 22 maj, Dagens Nyheter.


22 maj, 2017

På uppdrag av Svenskt Näringsliv har Erik Lakomaa, forskare vid handelshögskolan i Stockholm, skrivit en rapport på temat att skolan ska arbeta mer som företag. Det ska leda till bättre kvalitet och lägre kostnader, påstår Lakomaa. Men råden från Svenskt Näringsliv har prövats i skolan sedan 1990-talet och de har inte fungerat, skriver Daniel Suhonen och Sten Svensson.

Några av råden är väl kända i skolan och de har tillämpats under lång tid. Det är väl känt att större skolenheter ger bättre möjligheter att skapa hela tjänster för lärare, särskilt i de ämnen och där eleverna har få timmar i veckan. Men stora skolor har också nackdelar. Det blir anonymt och svårare att få en bra kontakt med alla elever. Den omtanke om varje elev som en liten skola kan ge kan många gånger vara pedagogiskt överlägsen den som en stordriftskola kan ge.

En skola i närområdet är särskilt viktig för de mindre barnen och då blir det med nödvändighet många relativt små skolor. Detsamma gäller på landsbygden, elevunderlaget räcker inte till mer än små skolor. Storleken på grundskolorna i Sverige styrs i stor grad av befolkningstäthet och geografi. Och vi har prövat stordriftsskolor och sett att med de administrativa fördelarna följer en rad nackdelar.

Andra av Lakomaas råd är rena självklarheter. Att satsa på att rekrytera och behålla dugliga lärare, det sliter varje skolledare med i dag. Den uppgiften är inte lätt att lösa med dagens brist på lärare. Detsamma gäller rådet att avlasta lärarna administrativa arbetsuppgifter. Varje rektor sliter med frågan och Lakomaas råd tillför inget nytt i den diskussionen.

Sedan upprepar Lakomaa de gamla råden som har kommit från Svenskt Näringsliv och dess föregångare sedan slutet av 1980-talet. Om skolan gör som företagen kommer kvaliteten att öka och kostnaderna att sjunka. Lakomaa tror att om man anställer personer med företagsekonomisk bakgrund som vd för större skolor och gör om dem till koncerner löser vi en hel del av dagens skolproblem.

Naturligtvis finns det goda idéer för skolan att hämta från andra branscher och samhällssektorer men verksamheten i skolan har även helt egna förutsättningar med en egen kunskapsbas som inte finns på annat håll.

Att avskaffa behörighetskraven för rektorer till exempel har prövats. Det har anställts en lång rad rektorer med annan yrkesbakgrund men erfarenheterna är inte särskilt goda. Att vara rektor för en skola kräver stora fackkunskaper om undervisning, didaktik elevvård med mera som en vd från en annan bransch inte har. En chef som är okunnig i dessa frågor kan i värsta fall ställa till stor skada.

Råden från Svenskt Näringsliv har prövats i skolan sedan 1990-talet och de har inte fungerat. Hela marknadsutsättningen av skolan med aktiebolag och skolpeng med mera drevs på av dåvarande Svenska Arbetsgivarföreningen, SAF, och resultaten ser i idag. Sjunkande skolresultat, ökande skolsegregation och ökade kostnader. När skolan blir en marknad och när skolor ska drivas som företag och koncerner går det utför med skolan.

Daniel Suhonen, chef vid fackliga idéinstitutet Katalys

Sten Svensson, utredare Katalys och medlem av Nätverket för en likvärdig skola

Länk till debattartikeln


Katalys på sociala medier

        

Missa inte exklusiva erbjudanden och inbjudningar till spännande evenemang – börja prenumerera på Katalys nyhetsbrev!

Genom att anmäla dig till nyhetsbrevet godkänner du vår personuppgiftspolicy