Med så små grupper som det rör sig om går det inte att dra några slutsatser om kvaliteten på de olika former av huvudmän som driver fristående skolor med det underlag som Svenskt Näringsliv använder (DN Debatt 7/4), skriver fyra skoldebattörer.
Tobias Krantz och Fredric Skälstad från Svenskt Näringsliv hävdar att både resultat och likvärdighet är sämre i fristående skolor som drivs utan vinstsyfte än vad de är i vinstdrivna (DN Debatt 7/4). Underlaget för detta påstående har de hämtat från en egen analys av den senaste Pisa-rapporten.
I Sverige är det knappt 5.500 elever i drygt 200 skolor som deltar i Pisa. Av dem går cirka 15 procent i fristående skolor. Fram till 2015 har de ansvariga för Pisa ansett att det underlaget är för litet för att kunna jämföra fristående och kommunala skolor. I Pisa 2015 däremot sa OECD att när man kompenserat för de socioekonomiska skillnaderna i elevunderlaget presterade de fristående skolorna något sämre än de kommunala. Skolverket i Sverige, räknar på ett annat sätt och kom fram till att det inte var någon skillnad. De olika resultaten visar att felmarginalerna i detta lilla urval av elever är stort i Pisa-studien.
Svenskt näringsliv går med hjälp av Gabriel H Sahlgrens räknekonster ett steg längre och räknar på skillnader inom den redan lilla gruppen fristående skolor som deltagit i Pisa. De jämför de cirka 200 eleverna som går i icke vinstdrivna fristående skolor med de cirka 600 som går i vinstdrivna. Då blir felmarginalen så stor att resultaten blir värdelösa. Det går inte att använda Pisa-resultaten till sådana beräkningar som Sahlgren gör. Han har tidigare räknat på hur stor betydelse elever med utländsk bakgrund har haft på totalresultatet i Pisa och även då hamnade han helt fel. Det går således inte att dra några slutsatser om kvaliteten på de olika former av huvudmän som driver fristående skolor med detta underlag.
Samma invändning har vi mot argumentet att de vinstdrivna fristående skolorna är mer resurseffektiva än kommunala skolor. En skolas resultat är en mycket komplicerad blandning av enskilda elevers insatser och vad skolan åstadkommit. Det finns i dag inga metoder för att isolera den ena insatsen från den andra och att jämföra det med resursinsatsen. Det går således inte att dra de slutsatser som Svenskt Näringsliv gör från de angivna källorna. Vi är förvånade över att Svenskt Näringsliv är så oprofessionella i sin argumentation.
Att eleverna i de ideellt drivna skolorna har de mest välutbildade föräldrarna är ingen nyhet. De fristående skolorna ligger högt över de kommunala och högst ligger de ideella. Även de ideella skolorna bidrar således till skolsegregeringen. Men de är få jämfört med de vinstdrivna skolaktiebolagen, de har cirka 25 procent av eleverna jämfört med cirka 75 för de vinstdrivna. Och det är aktiebolagen som växer. De ökar sin andel av de fristående eleverna varje år medan de ideella skolorna minskar. De ideella har i dag svårt att klara konkurrensen från de stora skolkoncernerna. Ser man till antalet segregerade skolor och till utvecklingen där de vinstdrivna skolorna blir fler för varje år är det ingen tvekan om att det är aktiebolagen som driver på skolsegregationen.
Skolsegregationen bidrar till att sänka kvaliteten i den svenska skolan och att minska segregationen borde inte vara någon höger eller vänsterfråga. Alla olika parter i samhället, även Svenskt Näringsliv och dess medlemsorganisationer (med undantag för skolföretagen), tjänar på att den svenska grundskolan blir så likvärdig som möjligt.
Ska man försöka minska skolsegregationen och ska man försöka få samhällets resurser att gå till elevernas undervisning istället för till skolkoncernernas expansion och vinster, måste man ändra regelverket för aktiebolagen. De är den enda form av huvudman som tvingas exkludera elever för att kunna ha sin låga lärartäthet som i sin tur är en förutsättning för expansion och vinst. Ett skolsystem där det är lönsamt att segregera elever är dåligt för alla.
Mats Arnhög, entreprenör och tidigare ordförande i ideella föreningen Carlsson skola
Anne-Marie Pålsson, docent i nationalekonomi, tidigare riksdagsledamot (M)
Daniel Suhonen, chef vid fackliga idéinstitutet Katalys, kongressombud (S)
Sten Svensson, tidigare chefredaktör Lärarnas tidning, aktiv i nätverket för en likvärdig skola
