Ladda ned
Under det senaste årtiondet har inkomstklyftorna ökat mellan låg- och högutbildade i Sverige. Att höja utbildningsnivån i allmänhet och i synnerhet att ge fler elever från arbetarhem möjlighet till högre utbildning är därför ett verktyg för ökad jämlikhet i samhället. Att motverka den sociala snedrekryteringen till högre utbildning är också en nationell resursfråga, en fråga om demokratisk legitimitet och en kvalitetsfråga.
Ett av målen för utbildningspolitiken är att kompensera för de sämre förutsättningar som en uppväxt i en icke-akademisk miljö innebär. Ingen ska välja bort möjligheten att studera på högskola på grund av bristande information, diskriminering eller dåligt bemötande.
Från ett läge där den sociala snedrekryteringen till högskolan minskade har utvecklingen stannat av och de senaste tio åren har i stort sett inga förändringar skett. Av dem som föddes 1988 och har en förälder med minst treårig högskoleutbildning börjar 70 procent själva på en högskoleutbildning. Av dem som föddes samma år men där föräldrarna högst har en treårig gymnasieutbildning börjar 40 procent på en högskoleutbildning.
