Nedskärningarna bakom den hårda retoriken: så har svensk politik låtit gängkriminaliteten gro

Upptrappningarna av det gängrelaterade skjutvapenvåldet i Sverige, som pågått under två decennier, saknar motstycke i europeisk jämförelse. Fruktansvärda uppgörelser sker på allmänna platser och i bostadskvarter på ett sätt som drabbar fler än de inblandade. Ifjol dog en 12-årig flicka i skottlinjen, i somras en tjänstgörande polis. Gängkriminaliteten – och den otrygghet den sprider – ska inte existera i vårt samhälle.

Men tyvärr klarar inte politiken av att mobilisera de åtgärder som krävs för att möta utvecklingen. I rapporten Nedskärningarna bakom den hårda retoriken – så har svensk politik låtit gängkriminaliteten gro visar författaren Kalle Sundin att Sverige saknar verktyg för att bekämpa gängkriminalitetens grogrund.
Politiken har fastnat i en ensidig fixering vid åtgärder som straffskärpningar och polisiära verktyg. Sådana insatser behövs utan tvekan. Polisen måste få de resurser som krävs för att lagföra samhällsfarliga individer. Straffskärpningar, exempelvis slopad straffrabatt för unga myndiga vid grov kriminalitet, är viktiga om de kan hålla våldsbenägna gänganslutna ifrån gatorna under den period de är som mest brottsaktiva. Men enligt forskningen har detta generellt liten påverkan på brottsnivån. Straffskärpningar hindrar inte nya unga utsatta från att rekryteras till de våldsamma grupperingarna. Utan stora och kompletterande brottsförebyggande insatser kommer inte de polisiära och rättsliga framryckningarna att få den effekt som så många hoppas på. 

Rapporten granskar den politik som förts under de senaste femton åren i relation till forskningsläget och presenterar resultatet av en enkätundersökning som skickats till utsatta kommuner om deras insatser för att stoppa gängens nyrekrytering. Följande konstateras:

  1. Minskad polistillväxt i kombination med en politik som fördjupade segregationen gav gängen syre under Alliansens regeringsperiod 2006–2014.
  2. Socialdemokraternas mittensamarbete efter valet 2018 har inneburit en 77-procentig minskning av statsbidragen till insatser som motverkar segregation i utsatta kommuner, vilket kraftigt försvagat det brottsförebyggande arbetet för att stoppa gängens rekrytering.
  3. En enkätundersökning som Katalys genomfört visar att samtliga kommuner med särskilt utsatta områden gör bedömningen att det behövs mer statligt stöd till insatserna som ska bryta gängens rekrytering.

Ett första steg för att åtgärda politiken presenteras – återinförd värnskatt för att finansiera segregationsbrytande och riktade brottsförebyggande satsningar. Det är dags att ta ett helhetsgrepp och rycka upp gängkriminaliteten med rötterna.


Katalys på Sociala medier