”Så får vi ett smartare och rättvist högskattesamhälle.” Debattartikel 10 november.


16 november, 2013

Det moderna svenska samhället är i mångt och mycket en framgångshistoria om viktiga gemensamma åtaganden som finansierats över skattsedeln. Perioden 1930–1990 steg skatteuttaget som andel av BNP från 10 procent till över 50 procent i slutet av 1980-talet. År 2000 när Göran Persson var statsminister låg det på 51,5 procent. Sedan dess har skatterna sänkts, och i dag är skattekvoten strax över 44 procent av BNP. Bara för i år finns det därmed 250 miljarder mindre till det gemensamma. Därtill har skattesystemet förvandlats till ett lapptäcke av undantag och avdrag. Vi är långt från principerna i 1990 års skattereform.

Moderaterna har en uttalad vision om att den svenska skattekvoten ska ner till EU:s genomsnitt under 40 procent. Blir det verklighet kommer vi inte bara att misslyckas med framtidsutmaningarna – vi kommer att behöva säga farväl till välfärden som vi känner den.

Vi menar att ett samhälles huvuduppgift är att lösa gemensamma utmaningar. Genom skattesänkningarna har den privata konsumtionen ökat medan offentliga investeringar fått stå tillbaka. Det är trevligt att få mer pengar i plånboken men resultatet har blivit att vi inte kan finansiera de stora framtidsutmaningarna. Samhället faller isär. Vi står inför ett avgörande vägval.

Därför presenterar i dag Katalys rapporten ”Hälften kvar och hela framtiden” med ett sammanhållet förslag för att hantera de stora framtidsutmaningarna som handlar om att:

  • Häva utanförskapet, öka jämlikheten och förbättra välfärden i en tid när allt färre ska försörja allt fler.
  • Hejda klimatförändringarna och säkra livsbetingelserna på jorden för kommande generationer.
  • Vi finansierar dessa nödvändiga satsningar med ett nytt skattesystem baserat på likformighet, legitimitet och skatt efter bärkraft. Vår modell minskar marginaleffekter och skattekilar och innehåller ett minimum av avdrag och undantag. Det är viktigt, för annars missgynnas produktivt beteende och risken för skatteflykt och -fusk ökar. Skattekvoten höjs avsevärt men det sker genom i huvudsak proportionerliga, enhetliga skatter. Men en hög skattekvot är en nyckel och ger också en gynnsam fördelningsprofil. Det ska löna sig att arbeta utan att straffa sig att vara sjuk eller arbetslös. Jobb, utbildning, jämlikhet och grön omställning ska främjas.

Huvuddragen är:

  • En höjning av skattekvoten till 51 procent, det vill säga till 2000 års nivå. Samtidigt ersätts överskottsmålet med ett modernt statsskuldsmål. Staten lånar upp till 100 miljarder kronor per år de kommande 20 åren till nödvändiga investeringar.
  • En proportionerlig, platt, skattesats om 35 procent på alla inkomstslag inkluderande utdelningar och transfereringar utomlands som syftar till att undvika beskattning. Det införs ett grundavdrag på 144.000 kronor, undantaget inkomst av kapital. Räntor relaterade till inkomstens förvärvande blir avdragsgilla.
  • En medborgaravgift om 1 500 kronor i månaden som betalas av alla över 18 år eftersom alla tar del av samhället.
    Socialavgifter om 35 procent med så gott som fullt försäkringsvärde. 20,5 procent av lönesumman avsätts till pensioner.
    Punktskatterna på miljö och klimat höjs med 20 miljarder som ett första steg och ett led i omställningen.
  • Momsen görs enhetlig på 25 procent, bolagsskatten slopas och i stället beskattas kommersiella fastigheter. Ny fastighetsskatt för hushåll införs.

Detta finansierar ett reformprogram om totalt 266 miljarder kronor per år. Priset är högre skatter, men för det får vi en framtid vi kan se fram emot med tillförsikt. Det finns inget som talar för att ett högt skatteuttag skadar ekonomin, så länge pengarna tas ut på ett bra sätt och går till produktiva nyttigheter. Vårt program innehåller kraftfulla satsningar på välfärd, jobb och klimatomställning som svar på framtidsutmaningarna.

Vi ger utrymme att nyanställa 110 000 inom välfärden för att förbättra kvalitet och arbetsmiljö. 40 miljarder kronor per år avsätts till högre löner inom välfärden, speciellt riktat till dem med långa utbildningar men låga löner. Det främjar rekrytering och specialisering, vilket är kvalitetshöjande. New public management avskaffas och i stället satsas två miljarder på utvecklingsarbete centrerat till välfärdens professioner.

Vidare byggs underhållsbidraget för ensamstående föräldrar ut till 2 500 kronor per barn och månad för att minska barnfattigdomen. Kulturbudgeten förstärks med 4 miljarder och samma högkostnadsskydd som gäller i sjukvården införs för tandvården.

Vi skapar ett nytt pensionssystem som ger de flesta runt 75 procent av deras reella genomsnittslön över livet i allmän pension. Trygghetssystemen vid sjukdom och föräldraskap återupprättas och taken i försäkringarna avskaffas. Försäkringen vid arbetslöshet görs om i grunden för att både ge en dräglig tillvaro och goda incitament till arbete. Här får fackföreningarna en central roll. För alla transfereringar, inklusive studiemedel och pensioner, sätts en garantinivå om 12 000 kronor i månaden.

Arbetsmarknadspolitiken förstärks med 28 miljarder kronor per år för individanpassade åtgärder. En ny myndighet inrättas med ansvar för att stödja alla som står utanför arbetsmarknaden. Ingen ska längre behöva hamna mellan stolarna.

De kvalificerade yrkesutbildningarna byggs ut med 50 000 platser, ett treterminsysstem med mer lärarledd undervisning införs och studiemedlen höjs. Totalt 27 miljarder till högre utbildning ger ökad kvalitet, genomströmning och chans att studera på heltid utan extraarbete.

35 miljarder per år investeras i klimatomställning med forskning och investeringar i infrastruktur som snabbtåg och nya energisystem. 10 miljarder avsätts per år för att sänka taxan i kollektivtrafiken och 7 miljarder för bostadsbyggande.

Att inte satsa resurser på klimatomställning eller på att minska utanförskapet vältrar över enorma kostnader och problem på framtida generationer. Vi kan och bör redan nu börja sätta människor i arbete, finansiera framtidens välfärd och göra allt som står i vår makt för att lösa klimatkrisen. Vi visar i vår rapport att vi har råd. Om vi vill.

Daniel Suhonen, chef på Katalys
Dany Kessel, ekonom på Katalys
Daniel Johansson, utredare på Katalys


Katalys på sociala medier

        

Missa inte exklusiva erbjudanden och inbjudningar till spännande evenemang – börja prenumerera på Katalys nyhetsbrev!

Genom att anmäla dig till nyhetsbrevet godkänner du vår personuppgiftspolicy