Sveriges demokrati firar hundra år. Vi får genom val till riksdag, kommun och landsting ta ställning till komplicerade frågor som gäller sjukvård, utbildning, skatter och utrikespolitik, men på den arbetsplats där vi är experter har vi ofta mycket litet att säga till om. Den avgörande makten finns hos dem som äger och kanske aldrig satt sin fot på arbetsplatsen eller hos en styrelse som ofta befinner sig långt bort från verksamheten. Vi ser detta som en brist som bör åtgärdas genom att vi gör det lätt att starta och driva demokratiska företag, företag som ägs och styrs av de anställda. Det finns goda exempel som visar hur det kan gå till.
Ljuders Nickelsilverfabrik i Hovmantorp i Småland är ett aktiebolag som sedan 40 år ägs och styrs demokratiskt av de anställda, som äger lika andelar och har en röst var. Ljuders var ett familjeföretag som de anställda erbjöds att ta över när den tidigare ägaren inte hade ork att driva företaget vidare. Många fler företag som läggs ner skulle kunna drivas vidare av de anställda om de fick möjligheter att göra det på rimliga villkor. Offerdals Hälsocentral i Krokoms kommun i Jämtland är ett annat exempel på demokratiskt företagande. När vårdcentralen hotades av nedläggning gick byinvånarna samman och beslöt att driva verksamheten vidare som ett medborgarkooperativ. De äger idag andelar och utser demokratiskt en styrelse för verksamheten, som nu fått möjlighet att växa och utvecklas.
Demokratiska företag kan drivas i olika former, som aktiebolag, ekonomisk förening, stiftelse eller som en personalstyrd kommunal verksamhet. Det centrala är att personal och brukare har den avgörande makten. I Sverige är personalägda företag ganska få jämfört med i andra länder i Europa. I Italien finns 25 000 arbetskooperativ, flest i Europa. I Spanien finns Mondragonkooperativen, som består av 270 företag med 74 000 anställda, som omsätter mer än 100 miljarder kronor om året. I England finns varuhuskedjan John Lewis Partnership med 85 000 anställda och i USA Publix Supermarkets med 188 000 anställda, båda personalägda. Det som har gjort detta personalägande möjligt är juridiska ramverk och ett skattesystem som ger förmåner till personalägda företag. Här ligger Sverige på efterkälken. Det finns en pågående utredning om idéburna företag, men den har ett begränsat perspektiv och berör bara offentlig verksamhet.
Historiskt har det i Sverige, både politiskt och fackligt, funnits ett motstånd mot den här typen av personalägande, som man menat skapat oklarhet i relationen mellan arbete och kapital. Även bland ekonomer har ett motstånd funnits mot personalägande. Kritiken har gått ut på att anställda saknar det entreprenöriella drivet, nödvändiga ekonomiska kunskaper och tänker kortsiktigt. Detta motstånd håller förhoppningsvis nu på att vika. Svensk forskning av professor Lars Lindkvist och internationell forskning sammanställd av Sophie Nachemson Ekwall visar att mycket av det motstånd som funnits mot personalägande har byggt på okunskap och fördomar. Tvärtom visar rader av undersökningar att personalägda företag fungerar utmärkt: är lönsamma och innovativa, har låg personalomsättning och klarar kriser bra. Dessutom spelar de ofta en viktig roll i lokalsamhället.
De borde alltså vara fler, men vårt juridiska och ekonomiska ramverk utgör fortfarande trots en del förbättringar under senare tid ett avgörande hinder för dessa företag. Detta ramverk utgår från det vinstdrivande aktiebolaget som norm för all ekonomisk verksamhet. Kooperativ drift i form av ideella och ekonomiska föreningar, stiftelser och icke vinstdrivande aktiebolag missgynnas. I ett samhälle där demokrati framställs som ett överordnat värde borde det vara en självklarhet att just dessa företag ges extra goda villkor. Så är det inte i dag. Tvärtom har dessa företag ofta svårt att konkurrera på lika villkor. De missgynnas av skatteregler och svårighet att få lån.
Låt oss här visa på några förslag som skulle göra det lättare att starta och driva demokratiska företag. Vid generationsskiften får den ägare som säljer till de anställda en tydlig skatteförmån. Vid hot om nedläggning har de anställda förköpsrätt. Skatteregler bör också utformas så att de gynnar anställda som ägare. Upphandlingsregler i offentlig sektor utformas så att de gynnar demokratiska företag. Staten bör agera så att anställda som företagare ges goda lånemöjligheter. Dessa förslag är redan verklighet i flera europeiska länder. Hade intresset, politiskt och fackligt, varit större skulle både Findusfabriken i Bjuv och Volvo Personvagnar kunnat vara personalägda idag.
Så visst finns möjligheter också i Sverige att göra något. Vi läser i januariöverenskommelsen att jobb och välfärd ska tryggas genom att villkoren för företagande förbättras. En skattereform som gynnar företagande, utjämnar ekonomiska klyftor och värnar miljön ska genomföras. Här menar vi att demokratiskt styrda företag utgör goda föredömen. Genom att deras drivkraft inte är privat vinst, som i det traditionella aktiebolaget, har de möjlighet att på ett helt annat sätt ta till vara våra gemensamma intressen och värna miljö och klimat. Dessutom visar forskningen att demokratiskt styrda företag är ekonomiskt mer jämlika.
I dessa tider där demokratin hotas från flera håll är personalägda och demokratiskt styrda företag ett medel för att stärka demokratin. Det borde därför var en viktig regeringsuppgift att se över den lagstiftning och de finansiella strukturer som i dag utgör ett hinder för tillväxten av dessa företag.
Per Sundgren, ordförande för Stiftelsen Jämlikhetsfonden
Enna Gerin, utredare på Katalys
Mats Wingborg, författare och utredare
