DN DEBATT 18/3. Genom sin utlåning skapar bankerna i dag pengar mycket snabbare än bnp växer. Det leder till skenande fastighetspriser och ökad ekonomisk ojämlikhet. Staten måste återta kontrollen över den svenska kronan. Det kan ske med hjälp av Riksbankens e-krona och slopade banksubventioner, skriver Samuel Kazen Orrefur och Daniel Suhonen, Katalys.
Det finns många skäl att vara arg på bankerna. De tar hutlöst betalt för våra livsnödvändiga vardagstjänster samtidigt som de stänger sina bankkontor. Bankerna har skyhöga marginaler på våra bolån mot nollränta på våra sparkonton. De återkommer som bulvaner i penningtvättsaffärer. De flyttar sina huvudkontor utomlands för att slippa skatt. Men det mest problematiska är inte att bankerna är omoraliska och stundtals kriminella. Grundproblemet är själva systemet där vi som samhälle överlämnat skapandet, driften och kontrollen av våra pengar till privata banker.
Bankernas unika privilegium att skapa pengar är som vi visar i en ny rapport direkt samhällsfarlig. Då bankerna tjänar mer pengar ju mer de lånar ut skapas starka incitament att fortsätta expandera penningmängd och skuldsättning så länge det finns kreditvärdiga kunder som vill låna. Expansionen eldas på ytterligare av Riksbankens minusränta och kvantitativa lättnader.
Grundproblemet är själva systemet där vi som samhälle överlämnat skapandet, driften och kontrollen av våra pengar till privata banker.
Dessutom är bankerna så systemviktiga att staten måste rädda dem vid kriser. Det gör att bankerna kan ta högre risker och därmed göra större vinster utan att behöva ta fullt ansvar vid en kris. Denna ”moral hazard” driver på kreditexpansionen ytterligare. Resultatet är att bankerna i dag skapar pengar mycket snabbare än bnp växer vilket leder till en rad problem, varav de allvarligaste är följande:
• Skenande priser på fastigheter, företag och aktier i stället för produktiva investeringar. Mellan 1999 och 2017 ökade penningmängden 8 procent årligen. Men årsgenomsnittet för inflationen var bara 1,2 procent. Varför blir det då inte mer inflation? Svaret är att det visst blir inflation men bara på de marknader där nya pengar omsätts. Mellan 2001 och 2018 har bankerna mer än tredubblat penningmängden och utlåningen.
Av dessa pengar har bara 13 procent gått till icke-finansiella företag, resterande 87 procent har i huvudsak gått till fastighets- och finansmarknaden vilket innebär att pengarna bidragit till att redan existerande fastigheter, företag och värdepapper bytt ägare till allt högre priser utan att något produktivt arbete uträttats. Att bankerna skapar så oproportionerligt mycket pengar för tillgångsköp gör att värdet på börsen (OMX30) ökat i genomsnitt 12 procent och huspriserna 7 procent årligen senaste 30 åren. Det leder till stora risker för hela ekonomin, tvingar hushållen att skuldsätta sig upp över öronen och skapar ett ohållbart prisläge där nya generationer inte kan ta sig in på bostadsmarknaden.
• Skenande ekonomisk ojämlikhet. Bankernas skapande av pengar är en ofta förbisedd orsak till att Sverige blivit det land där de ekonomiska klyftorna ökar snabbast i hela OECD. När bankerna skapar mer pengar för köp av tillgångar än vad utbudet hinner växa ökar tillgångspriserna. Den rikaste tiondelen ägde 78 procent av alla tillgångar 2017 och är därför de som främst gynnats.
När tillgångarna säljs, ger ränteintäkter eller avkastning, får ägarna kapitalinkomster. Över 85 procent av de 343 miljarderna i kapitalinkomster för 2015 gick till den rikaste tiondelen. Ett konkret exempel är priset på bostadsrätter i Stockholms innerstad. De har gått från 4,3 miljoner kronor för 80 kvadratmeter i december 2011 till 7,3 miljoner september 2016 vilket motsvarar en värdeökning på 50 000 i månaden. Hyresgästen har samtidigt i stället fått betala flera tusen varje månad i hyra.
• Risken för finanskriser ökar. Som Adair Turner, tidigare chef för brittiska finansinspektionen konstaterar, beror finanskriser på att det saknas ett inbyggt ankare som sätter stopp och förankrar expansionen av penningmängden i realekonomin. Det är rationellt för varje enskild bank och kund att fortsätta lånekarusellen så länge alla andra gör det.
Resultatet blir att alla fortsätter lägga mer ved till brasan och pumpa upp värdet tills bubblan spricker. Åtskilliga studier på hundratals kriser bekräftar denna bild. När bankerna skapat mer pengar än vad det finns produktiva projekt att investera i pressas räntenivåerna ner. Med hög privat skuldsättning blir ekonomin mycket känslig för spräckta bubblor, förändringar i räntenivåerna eller konjunkturen. Små förskjutningar kan utlösa onda cirklar av balansräkningsrecension och skulddeflation med hög och långvarig arbetslöshet.
Vad kan då göras? För att få en sundare bostadsmarknad, minska de ekonomiska klyftorna och ge Sverige ett robust bank- och penningsystem måste staten återta kontrollen över den svenska kronan. Kronan är en kollektiv nyttighet och bör precis som försvar, rättsväsende, vägar och annan central infrastruktur drivas av staten och skapas i lagom mängd för att ekonomin ska fungera säkert och effektivt.
Vi föreslår en reform i tre steg:
1.Riksbanken introducerar sitt förslag till kontobaserad e-krona. E-kronan skiljer sig från bankernas pengar genom att den är robust och säker. Den förstörs inte när lån återbetalas eller när banker blir insolventa utan återcirkuleras precis som dagens kontanter.
Dessutom får staten seigniorage-vinsterna från att skapa e-kronan (Riksbankens vinst på att skapa betalningsmedel åt bankerna). Med e-kronan på plats kan staten, landsting, kommuner samt alla medborgare och företag som vill sluta använda bankernas egenskapade pengar och i stället betala ut löner och ta in skatt med Riksbankens pengar.
2. Riksbanken börjar aktivt skapa e-kronor. Dessa kan delas ut direkt som helikopterpengar till medborgarna, till statsbudgeten för statliga investeringar eller lånas ut till exempelvis projekt för klimatomställning.
På så vis kommer nyskapade pengar ut i realekonomin där de kan bidra till något produktivt i stället för att trissa upp tillgångspriser. Att aktivt ge ut e-kronor är ett kraftfullare penningpolitiskt verktyg än minusränta och kvantitativa lättnader.
3. Banksubventionerna slopas. Det sker säkrast genom att kvarvarande affärsbankspengar konverteras till statliga e-kronor. På så viss slipper medborgare som har kvar pengar hos privatbankerna få sina pengar utsatta för risk. Dessutom innebär konverteringen att bankerna tvingas betala tillbaka alla pengar de skapat till staten.
Förslaget har rötter till Irving Fischer och Chicagoplanen (1930) i efterdyningarna av depressionen. Variationer av dessa idéer har föreslagits av James Tobin (1987), John Kay (2009) och Laurence Kotlikoff (2010). Förslaget har modellerats av IMF-ekonomerna Michael Kumhof och Jaromir Benes samt fått stöd av Financial Times Martin Wolf (2014) med flera.
Nuvarande ekonomiska maktordning urholkar förtroendet för demokratin. Allt fler vänder sig i dag emot eliterna. För att återvinna medborgarnas förtroende måste det politiska systemet sörja för en ekonomi som gynnar alla medborgare. Affärsbankerna fråntas privilegiet att skapa svenska kronor. Bankerna tillåts bara låna ut kronor de först lånat in och måste kunna gå i konkurs utan allvarliga risker för ekonomin. Så ökar vi jämlikheten och undviker nya farliga kriser.
Rapporten ”Förstatliga pengarna – så stoppar vi bankerna från att skapa finanskriser” finns på www.katalys.org
Samuel Kazen Orrefur, rapportförfattare och verksamhetsutvecklare för Positiva pengar
Daniel Suhonen, chef fackliga idéinstitutet Katalys:
