Luftslott eller riksintresse? Industriavtalets effekter på svensk ekonomi 1998-2019

Rapporten Luftslott eller riksintresse? Industriavtalets effekter på svensk ekonomi 1998-2019, skriven av ekonomiprofessorn Lennart Erixon, utvärderar Industriavtalets effekter på den makroekonomiska utvecklingen 1998–2019. Industrins märke bidrog sannolikt till Sveriges BNP-tillväxt genom sin stimulans av den privata konsumtionen. Bidraget blev viktigare under 2010-talet, ett decennium då exporten och tillverkningsindustrins produktivitetsökningar utgjorde en svagare tillväxtmotor. Löneföljsamheten till tillverkningsindustrin verkar ha tvingat fram produktivitetsökningar i tjänstesektorn vilket i sin tur höll uppe reallönetillväxten i svensk ekonomi under 2010-talet. 

Rapporten vill dock samtidigt nyansera den gängse bilden av Industriavtalets effekter. Mantrat om att Industriavtalet har tjänat oss väl är inte empiriskt förankrat. Det är i praktiken svårt att separera mellan det centrala förhandlingssystemet och andra institutionella förhållanden – främst organisationsgraden och styrkeförhållandena på arbetsmarknaden – vid analysen av Industriavtalets betydelse för svensk lönebildning och makroekonomi. Industriavtalets normer om löneåterhållsamhet och industriellt löneledarskap hade direkta motsvarigheter i andra OECD-länder och även i tidigare förhandlingssystem i Sverige. Det är troligt att den genomsnittliga löneökningstakten och den makroekonomiska utvecklingen inte hade avvikit nämnvärt från den faktiska i ett hypotetiskt förlopp utan Industriavtalet. 


Katalys på sociala medier

        

Missa inte exklusiva erbjudanden och inbjudningar till spännande evenemang – börja prenumerera på Katalys nyhetsbrev!

Genom att anmäla dig till nyhetsbrevet godkänner du vår personuppgiftspolicy