I dagarna börjar drygt 120.000 elever gymnasiet för första gången. Många ser fram emot inledningen på en lång resa mot studier, vuxenliv och arbete. Men för hälften av de elever som börjar på gymnasiets lärlingsprogram innebär den utbildning de valt en överhängande risk att de blir grymt besvikna.
I en rapport som presenteras i dag av idéinstitutet Katalys kan vi visa på uppenbara och systematiska kvalitetsbrister i en viktig och skör del av den svenska gymnasieskolan. De två största privata aktörerna inom praktiska gymnasieprogram bedriver i dag en i långa stycken oseriös gymnasie- och lärlingsutbildning. För svensk offentligfinansierad skola är detta en stor skandal.
Enligt marknadsförespråkarna ska den fria konkurrensen om eleverna leda till att oseriösa skolhuvudmän konkurreras ut från marknaden. De seriösa skolorna, med hög kvalitet, kommer att locka till sig eleverna samtidigt som skolor med låg kvalitet kommer att stå utan elever och bli tvungna att lägga ner sin verksamhet.
Så ser det ut i teorin men verkligheten visar en helt annan bild. Två stora skolkoncerner, Praktiska och Yrkesgymnasiet, får fullkomligt förödande kritik och stora vitesförelägganden av Skolinspektionen för stora brister i verksamheten.
Dessa företag får offentliga bidrag som räcker till att driva skolor och undervisning med god kvalitet. Företagen får pengar till specialundervisning, modersmålsundervisning, vikarier, skolbibliotek, elevhälsa, undervisningsmateriel, lokaler med mera. Men det struntar företagen uppenbarligen i för varje år påpekar Skolinspektionen stora brister i dessa avseenden. Kritiken och bristerna rör undervisningens kärna: Eleverna är utan lärare långa perioder, det saknas lokaler och utrustning. Eleverna får inte den praktik som utbildningen kräver, det saknas specialundervisning, undervisning i modersmål och studiehandledning. Det finns också stora brister i elevhälsa, skolbibliotek och i studie- och yrkesvägledning. Tio av skolkoncernen Praktiskas skolor hade så stora brister att Skolinspektionen utdömde viten under 2015. Sammanlagt fick Praktiska viten på 8 650.000 kronor för en rad allvarliga fel och brister.
Dessa två skolföretag fuskar även på andra sätt. Praktiska har lagt beslag på stora delar av det bidrag som ska gå till arbetsgivarna på de företag som tar emot lärlingar. Koncernen Thorengruppen, som äger Yrkesgymnasiet, ansökte 2014 om att starta 10 nya gymnasieskolor och 18 nya grundskolor. Dessutom ville de utöka verksamheten vid 16 av sina befintliga skolor. Skolinspektionen avslog samtliga ansökningar med motiveringen att uppgifterna i ansökningarna inte var korrekta. Trots det kunde Thorengruppen utöka sin verksamhet under 2015. De köpte helt enkelt den konkursade skolkoncernen Karl-Oskar Utbildning och dess tio grundskolor och tre förskolor, med sammanlagt 1 700 elever och 350 anställda. Därigenom kunde Thoréngruppen expandera utan att bli prövade av Skolinspektionen.
Trots dessa mycket stora brister som visar att dessa företag inte är lämpliga att driva skolor får de varje år nya offentliga bidrag för att fortsätta sin verksamhet. Någon nämnvärd konkurrens från andra fristående skolbolag finns inte heller. Praktiska och Yrkesgymnasiet dominerar fullständigt gymnasieskolans lärlingsutbildningar. Under förra läsåret hade dessa två företag tillsammans 53 procent av lärlingseleverna i årskurs 1. Alla kommuner i Sverige hade tillsammans 40 procent och övriga fristående skolbolag hade 7 procent. Praktiska och Yrkesgymnasiet har dominerat gymnasieskolans lärlingsverksamhet sedan den startade i sin nuvarande form 2008.
Att driva skolor med låg kvalitet är tyvärr mycket lönsamt. År efter år har dessa skolbolag plockat ut stora vinster med undantag för gymnasieskolans krisår 2013. Verksamhetsåret 2015 redovisade Praktiska ett resultat på 45 miljoner kronor och Thorengruppen 78 miljoner kronor. Under 2011 fick dessutom ägarna till skolkoncernen Praktiska (som då hette Baggium) ytterligare 170 miljoner kronor när företaget såldes till det norska riskkapitalistföretaget FSN Capital.
Systemfelen visar sig när dessa missförhållanden pågår år efter år. Stora offentliga summor betalas ut till företag som grovt missköter sin verksamhet samtidigt som de plockar ut stora vinster. Varje år kritiserar staten företagen och dömer ut höga vitesbelopp men fortsätter trots det att betala ut nya offentliga bidrag så att företagen kan fortsätta att missköta sina lärlingsutbildningar.
Men den svenska skolpolitiken är än märkligare än så. I ett projekt som heter ”Samverkan för bästa skola” har Skolverket och Skolinspektionen gemensamt utsett ett antal huvudmän som ska få statligt stöd för att höja kvaliteten i sina skolor. Skolkoncernen Praktiska är en av dem. Först missköter denna koncern sina skolor å det grövsta. Staten kritiserar denna grova misskötsel genom Skolinspektionen. Sedan får koncernen extra stöd från Skolverket och Skolinspektionen på grund av att den är så misskött. Ju sämre verksamheten fungerar desto mer pengar går till företaget. Det utgår idag därmed statlig bonus till oseriösa skolhuvudmän.
Detta kan pågå för att samhället har abdikerat från sin uppgift att erbjuda alla en likvärdig gymnasieskola av hög kvalitet. I valfrihetens namn erbjuder samhället eleverna inom lärlingsutbildningarna en undermålig utbildning trots att samhället till samma kostnad skulle kunna erbjuda en utbildning av god kvalitet i kommunal regi. Aktiebolagens rätt att göra vinster sätts före elevernas rätt till en bra utbildning.
Exemplet Praktiska och Yrkesgymnasiet visar den svenska skolpolitiken i blixtbelysning. Blandningen av marknadsstyrning, där aktiebolagen fått helt fria tyglar, i kombination med en politisk målstyrning innebär att vare sig marknadskrafter eller målstyrning fungerar. Elever och samhälle är de stora förlorarna i detta system medan Praktiska och Yrkesgymnasiet kan plocka ut stora vinster.
Regeringen utreder i skrivande stund hur vinsterna skall begränsas och skattepengar gå till det de är avsedda för. Utredaren, Ilmar Reepalu, har hittills talat om en begränsning av utdelningarna. Men bristerna inom yrkesprogrammen är så stora att man måste vara beredd att lyfta frågan om inte vinstdrivande aktörer riskerar att förstöra själva syftet med den offentligfinansierade skolan: att garantera en god utbildning till alla. Frågan blir annars hur långt regeringen ska gå för att bygga in säkerhetsventiler mot det som även Moderaterna insett är ett problem: en lång rad oseriösa aktörer och dåliga friskolor.
Inom kort kommer en ny gymnasieminister att tillträda. För det nya statsrådet borde uppdraget att rädda gymnasieskolans yrkes- och lärlingsprogram från oseriösa privata aktörer ges högsta prioritet. Allt annat är en skandal.
Daniel Suhonen, chef vid fackliga idéinstitutet Katalys
Sten Svensson, utredare Katalys och medlem av Nätverket för en likvärdig skola
Länk till debattartikel: http://www.dn.se/debatt/skandal-att-de-oseriosa-gymnasierna-far-fortsatta/
