I danska Holstebro reagerade föräldrar, lärare och politiker mot en allt mer segregerad skola och beslutade i stor enighet att ändra på detta. Varje klass skulle vara blandad och innehålla både elever med danskt modersmål och elever med annat modersmål. Dock skulle ingen klass innehålla mer än 20 procent elever som inte hade danskt modersmål.
För att åstadkomma denna blandning kunde inte alla elever gå i den skola som låg närmast.
Något liknande har redan genomförts i Nyköping.
Bakgrunden är en mycket segregerad kommunal skolverksamhet med fyra högstadier med helt olika elevsammansättning. I ett högstadium total dominans av elever till väletablerade svenska föräldrar, i ett annat nästan bara invandrarelever.
Där beslöt politikerna över blockgränsen att införa en helt ny ordning.
De fyra högstadierna slogs samman och en ny skolbyggnad uppfördes samtidigt som beslutet togs att i detta nya högstadium skulle alla klasser vara blandade utifrån social bakgrund, härkomst och kön. 2014 började den nya ordningen gälla.
Nu finns ett högstadium med nästan 1 400 elever, 110 lärare och 80 övriga anställda, 28 procent av eleverna har annat modersmål än svenska och 120 elever är nyanlända.
Denna sammanslagning har förstås inte varit utan problem, men har i stort sett gått förvånansvärt smidigt och betygsresultaten har förbättrats.
Och framförallt har elever som aldrig tidigare mötts och som levde i skilda världar nu skaffat nya vänskaper och gemenskaper.
Eleverna på skolan uttrycker också att de kan lära mycket av varandras olika bakgrunder samtidigt som de lär sig förstå att det viktigaste har de gemensamt. Att vårt samhälle tjänar på detta är uppenbart.
Vill vi att integrationen av dem som kommit hit från många olika språkliga och kulturella miljöer verkligen ska fungera är blandade klasser en självklar förutsättning. Forskningen visar också tydligt att skolresultaten blir bättre med blandade klasser.
De duktiga eleverna drar med sig de svagare, säger professor Tomas Englund och hänvisar till den breda sammanställning av forskningen på detta område som redovisades t ex i Skolverkets rapport Vad påverkar resultaten i svensk grundskola (2009).
Den nyordning som införts i Nyköping löser förstås inte problemet med den segregation som åstadkoms av friskolor och fritt skolval. Även i Nyköping finns detta privata alternativ, vilket främst väljs av föräldrar med god ekonomi och utbildning.
Men Nyköping har tagit ett första viktigt steg för att återupprätta en skola för alla. Det borde vara en självklarhet att inte passivt acceptera en växande segregation på skolområdet.
Nyköpingsmodellen med blandade klasser borde kunna genomföras i de flesta kommuner. Den är i realiteten ett konkret exempel på den skola som liberaler och socialister arbetat för sedan slutet på 1800-talet och som uttrycks i både skollag och läroplaner.
Min förhoppning är att Nyköpingsmodellen, som nu tilldelas 2016 års Jämlikhetspris på 100 000 kronor, ska kunna fungera som ett exempel som också andra kommuner tar efter.
Per Sundgren, Ordförande för Stiftelsen Jämlikhetsfonden
Länk till debattartikeln: http://www.svt.se/opinion/article10456291.svt
Katalys på sociala medier
