Arbetarkvinnor i det svenska klassamhället är tvungna att hantera en dubblad maktordning. Samspelet mellan klass och kön är fortfarande i allra högsta grad ett hinder för många arbetarkvinnor att i praktiken får lika förutsättningar och rättigheter som män i vårt samhälle. Det här gäller framförallt lön och arbetsvillkor där arbetarkvinnor oftare än män är tvungna […]

Läs mer ›

Det svenska klassamhället kan inte förstås om man enbart analyserar klass som den övergripande maktrelationen. Alltfler inom arbetarklassen i dag är rasifierade. Det här seminariet har sin utgångspunkt i en ny rapport i vilken forskaren Anders Neergaard belyser samspelet mellan två centrala maktrelationer i det svenska samhället – klass och rasifiering. Fokus på en rasifierad […]

Läs mer ›

Medelklassen är en grupp som syns mycket i samhällsdebatten men är ett svårfångat begrepp inom klassanalysen. Hur kan vi förstå medelklassen inom det svenska klassamhället idag? Finns det överhuvudtaget någon sammanhängande grupp som kan kallas ”medelklassen”? Och hur ser utvecklingen för medelklassyrken ut på svensk arbetsmarknad i dag? Det finns tecken på att framförallt professionerna […]

Läs mer ›

Varför väljer alltfler arbetare att rösta på Sverigedemokraterna? Har frågor om identitet ersatt klassmedvetandet som politisk drivkraft? Eller är det i själva fallet så att klass fortfarande spelar stor roll men att politiska partier inte fångar upp klassmedvetandet längre? Rapportförfattaren och sociologen Hampus Andersson visar i sin rapport att medan klass fortfarande är en central […]

Läs mer ›

Klassamhället har sin egen geografi. Även om klass har grundläggande drag så spelar det roll var du befinner dig i ett samhälle. Hur klass utspelar sig, upplevs och reproduceras påverkas av om du befinner dig i storstädernas innerstad, förorterna, brukssamhällen eller landsbygden. Samtidigt hänger dessa platser naturligvist ihop: innerstadens klassgeografi bestämmer förortens och vice versa, […]

Läs mer ›

8 mars är internationella kvinnodagen. Jämställdhetspolitiken har som mål att skapa ett samhälle där kvinnor och män även i praktiken har lika rättigheter. Men som Birgitta Jordansson och Linda Lane visar i sin rapport ”Vilka är ’vi’ i jämställdhetspolitiken?” kan jämställdhet inte enbart reduceras till en fråga om kön eller lika rättigheter. Med utgångspunkt i […]

Läs mer ›

Skandalerna i upphandlingar och politiska kampanjer har varit många de senaste åren. Lobbyismen har spelat en central roll i denna utveckling där ekonomiska intressen påverkar politiska beslut till en allt högre grad. När Sverigedemokraterna vände i frågan om vinster i välfärden var detta en konsekvens av en medveten lobbystrategi i svenskt näringsliv. Forskarna Ester Pollack […]

Läs mer ›

Ny teknik, datorer och artificiell intelligens urholkar det bestående klassamhället och skapar någonting nytt. ”Kunskapssamhället” tycks ha ersatt industrisamhället och därmed en traditionell förståelse av klass och sociala positioner. Det är ofta bilden som ges i nutida samhällspolitiska analyser. Två rapporter i ”Klass i Sverige”-serien visar dock att klassamhället inte har försvunnit utan blivit allt […]

Läs mer ›

I de svenska medierna sker en symbolisk utplåning av människor från arbetarklassen. De osynliggörs samt förvägras röst och erkännande. Det menar forskarna Peter Jakobsson och Fredrik Stiernstedt i sin rapport om arbetarklassens representation i svensk media. Samtidigt har vi fått ett alltmer koncentrerat mediekapital och ägande i Sverige. Professorn Sigurd Allern kartlägger ägandeförhållanden i svenska […]

Läs mer ›

Att kunna beskriva och förstå klassamhället, förtryck och politik har alltid varit en central utgångspunkt för arbetarrörelsen att kunna mobilisera, formulera visioner och forma politiska program. Skönlitteratur har därför haft en central roll i arbetarrörelsens utveckling och i en marxistisk klassanalys som källa för både kunskap och identitet. Även om klass som begrepp har minskat […]

Läs mer ›


Katalys på Sociala medier